18 juni

| Interntidning för Sveriges Television

  • Meny

Fr v: Andreas Milton, chef på P4 och P5 Stockholm SR, Casten Almqvist, VD TV4-gruppen, Anne Lagercrantz, divisionschef SVT Nyheter och Sport och moderator Karin Alfredsson. (foto: Per Westergård)

Publicerad 19 februari 2018 09:24 - Uppdaterad 4 april 2018 10:09

Mediechefernas #metoo-dilemma

När flera av landets ledande mediechefer nyligen diskuterade #metoo gav de flera förklaringar till att kränkande beteenden har kunnat förekomma inom deras respektive företag.

En är att det kändisskap som medieljuset ger lätt blir till en drog.

En annan är att vi alla har blundat och skyddat alfahannar.

– #metoo har skapat en sorg hos mig. Inte minst har frågan om varför SVT inte har varit en tryggare arbetsplats gnagt i mig och jag har uppriktigt bett de som utsatts om ursäkt.

Orden kom från Anne Lagercrantz, chef för nyhetsdivisionen på SVT, under en paneldiskussion mellan mediechefer som arrangerades av fackföreningen Ledarna. Syftet var att diskutera deras ledarskap, men även de olika dilemman som de ställdes inför under det senaste halvårets #metoo-debatt.

Övriga medverkande var Casten Almqvist, VD TV4-gruppen och Andreas Miller, chef på P4 och P5 Stockholm på SR. Moderator var Karin Alfredsson, journalist och författare, som bland annat var med och skrev ”Dokumentet” på Aftonbladet på 1970-talet.

Öppenhjärtig ton

Divisionschef Anne Lagercrantz (foto: Per Westergård)

Tonen i diskussion var både öppenhjärtig och resonerande och alla tre försökte förmedla några av de tankar och känslor de har och har haft kring #metoo. En sak var tydlig, ingen av dem har gått genom den här tiden opåverkad och de blandade självkritik med ursäkter för att de inte alltid hade agerat på saker de faktiskt hade sett.

– Jag har aldrig varit så trött som i julas, inte minst eftersom jag hade fått uppleva hur det är att vara jagad dygnet runt i veckor av Expressen 24/7, sa Andreas Miller.

Talen om hur personligt jobbigt cheferna upplevde tiden var ett kortvarigt sidospår. Den egentliga diskussionen var snarare både konkret och principiell. Inte minst kring hur de hade hanterat situationer där de hade haft ett arbetsgivaransvar för både personer som varit utsatta för övergrepp och för deras förövare. Samtidigt som de skulle var aktiva publicister med fokus på att få fram nyheter om händelsen.

Omvänd strategi

– Jag upplevde en motsvarande konflikt när Nils Horner blev mördad. Då var jag Eko-chef och valde att inte ta del av den information som SR fick från polis och myndigheter. Det gjorde jag eftersom det är svårt att ha ett utgivarskap när man vet saker som man inte kan berätta för den egna redaktionen, sa Anne Lagercrantz.

Andreas Miller hade under #metoo en omvänd strategi. När Lotta Bromé, en av radios mest kända profiler, hamnade i skottgluggen valde han att tillfälligt avsäga sig utgivaransvaret. På så sätt kunde han helt och hållet ägna sig åt att ta sitt personalansvar.

– Det ledde till att jag under ett stormigt personalmöte anklagades för att inte säga som det var. Jag bad då de som ville att jag skulle vara öppen om allt den dag de själva var föremål för ett personalärende skulle räcka upp handen. Plötsligt insåg de mitt dilemma.

- Under ett stormigt personalmöte anklagades jag för att inte säga som det var, berättar Andreas Miller. (foto: Per Westergård)

Smäller hela tiden

Anne Lagercrantz höll med, men menade samtidigt att den mediechef som vill slippa undan stormar har valt helt fel bransch.

– Här smäller det hela tiden. Ska man överleva gäller det att inte vara lättkränkt eller konflikträdd.

Casten Almqvist, från TV4, menade dock att man kan vara både chef och publicist. Och att de intressekonflikter som uppstår kan lösas genom delegering.

– Våra egna journalister bevakade vår hantering av Martin Timell tufft. Dessutom valde vi att ställa upp på alla andra mediers förfrågningar vilket resulterade i att vi hade omkring 1000 intervjuförfrågningar under tio dagar.

Borde avslutat samarbetet

Han menade att det interna systemet på TV4 fungerade den här gången, men var desto mer kritisk till hur företaget har hanterat liknande situationer tidigare.

– Vi har haft ett problem när det gäller vår hantering av alfahannar. Med facit i hand borde vi ha avslutat samarbetet med Martin Timell redan för ett och ett halvt år sedan när vi hade gjort en utredning om missförhållanden inom den redaktion som arbetade med ”Äntligen hemma”.

– Det är bara att erkänna; jag tittade men valde att inte se de patriarkala strukturer som finns i vår bransch. Det är en ovana som vi nu måste slitas oss loss ifrån.

– Samtidigt kan vi inte gå omkring och misstänka alla, de flesta som jobbar sköter sig såklart bra och är hyggliga. Däremot måste vi lyssna och vara lyhörda för signaler på att något är fel, menade Anne Lagercrantz.

Motarbeta kränkningar

Produktionsbolagen har en viktig roll när det gäller att motarbeta kränkningar, inte minst enligt arbetsgivarlagen. Men cheferna sa sig vara medvetna om att de samtidigt är i en besvärlig sits.

– De är beroende av att ha en god relation till oss som beställare vilket har lett till att de har haft ett incitament att dölja missförhållanden. Hade de innan #metoo pratat öppet om missförhållanden kring deras egna hade det sannolikt riskerat hela företagets överlevnad. Den synen måste vändas, nu ska vi se till att det blir en dålig affär att inte sköta sig, sa Casten Almqvist.

Namngivning

Fackföreningen Ledarna anordnade paneldebatten om #metoo. (foto: Per Westergård)

Även hur och när personer ska namnges blev en diskussionspunkt. Men även hur man berättar för publiken om varför en populär programledare har tvingats sluta.

– Här måste man göra att val, antingen är man väldigt stram och berättar bara kort och sakligt att en medarbetare har slutat, eller så är vi öppna och berättar båda sidornas version av en händelse. När det gäller om vi ska namnge personer är det viktigt att vi är transparenta och motiverar våra beslut, även om alla inte kommer att hålla med om varför vi gör som vi gör, sa Anne Lagercrantz.

– Däremot kan vi inte publicera namn bara för att ”alla” vet. Vi måste alltid ta egna självständiga beslut om och när vi ska gå ut med namn.

Triggar egon

Frågan kom även upp om det förekommer fler kränkningar inom medievärlden jämfört med andra branscher. Något riktigt svar kunde paneldeltagarna inte ge mer än att arbetsförhållandena inom media kan trigga personers egon på ett riskabelt sätt.

– Kändisskap är världens starkaste drog och ruset bidrar till att personer lätt tappar omdömet. Därför måste vi som företag hjälpa dem som står i rampljuset att hålla koll på den känslan. Kanske måste vi till och med tvinga bort personer som visar tendenser på att vara ”påverkade” från rutan. På så sätt kan vi hjälpa dem att bli avgiftade, sa Casten Almqvist och hävdade att medieföretagen nu har en jättechans att göra rent från upphöjda och svinaktiga beteenden.

– Den deadline-kultur vi har med totalt fokus på nästa leverans vill vi gärna bevara men inte till priset av att människor far illa, sa Anne Lagercrantz. Samtidigt som hon hävdade att arbetsförhållandena inom media har förändrat till det bättre jämfört men när hon började i branschen för 20 år sedan.

Paneldebatt med frågor från publiken. (foto: Per Westergård)

Chefernas popularitet

Till sist resonerade cheferna från SVT, SR och TV4 kring sin egen populäritet på redaktionerna. Den gemensamma synen var att man som chef inte kan eller bör söka popularitet. Snarare finns det risker med att ha en för nära relation till sina medarbetare. Problemet är, menade de, att det blir svårt för personer som har utsatts för en kränkning att prata med en chef som har ett nära vänskapsförhållande till den person som har begått övergreppen.

– Börjar men navigera för att bli omtyckt hamnar man snart snett, menade Andreas Milton.

– I bästa fall kan vi bli respekterade, avslutade Anne Lagercrantz diskussionen och reste sig från en soffa pryd med orangea kuddar som hade inskriptionen ❤️chefen.

Kudde med inskriptionen ❤️chefen. (foto: Per Westergård)

Per Westergård

0 gillar detta

Vipåtv

SVT:s interna nyhetstidning sedan 1991.

Webbadress: vipatv.svt.se

Twitter: @svt_vipatv

Adress: Vipåtv, SVT, KH-BVP

105 10 Stockholm

Kontakt

Tf redaktör: Anna Thodenius

E-post: vipatv@svt.se

Ansvarig utgivare: Sabina Rasiwala, kommunikationsdirektör