23 april

| Interntidning för Sveriges Television

  • Meny

Publicerad 28 mars 2018 09:19 - Uppdaterad 6 april 2018 13:48

Malin Ströman

Sista ordet: Malin Ströman, produktchef Barn, SVTi

Attention economy – vad är kostnaden?

Häromdagen när jag körde uppför Ålstensgatan, hade jag en knasigt långsam hjälmlös cyklist mitt i körfältet framför mig, en man i 40-årsåldern, en vanlig pappa till ett avlämnat barn i skolan. Vad gör han? Cyklar medan han kollar mobilen? Nu får han väl ändå ge sig???

Under förra året spreds flera artiklar från de som har varit med och byggt de mest framgångsrika onlinetjänster vi nu näst intill likställer med internet. De är oroade över det de har byggt. Beteendet många tjänster frammanar jämförs med heroinmissbruk. Det är normalt att swipa eller klicka på sin mobil 2600 gånger per dag. Det är också det som har varit målsättningen, och när vi fokuserar, väljer bort och jobbar datadrivet mot satta mål, är sannolikheten stor att vi når dit om vi gör på rätt sätt.

Min personliga tro är att skaparna av Google och Facebook i sin grundinställning är typiska internetidealister. Ordet ska vara fritt, lagsättning och begränsningar hör till kontrollerande statsmakter och det går att bygga funktioner som bejakar önskade beteenden, som skapar den goda kultur som tjänsten ska erbjuda. Men det går lika lätt att bejaka önskade beteenden för att tjäna pengar eller makt.

Beroendeframkallande

I frihetsideologin ingår att tekniken ska jobba för oss, inte emot oss, men i kombination med de goda förutsättningarna till stora, nej enorma pengar, skapas beroendeframkallande uppmärksamhetsslukande mekanismer som inte är för människors, utan för ofta osynliga företags bästa. Likt kaffe närs hjärnan av små kickar som sakta men säkert höjer normalnivån av dopaminbehovet, inte för att vi behöver det, utan för att företagen slåss om vår uppmärksamhet och data.

Det viktigaste budskapet jag förmedlar till studenter när jag föreläser i Data och Strategi är att alltid fråga sig ’Where does the money come from?’. Det finns ingenting som är gratis. Din uppmärksamhet och din data är betalningen i det som kallas attention economy. Det känns som att det inte kostar oss något när vi använder tjänsterna, men det gör det. Vi vet inte säkert vad bara.

Vad betalar vi med?

Det kan vara vår, och våra barns koncentrationsförmåga som är kostnaden. Forskningen pekar sedan en tid tillbaka på att hjärnan tränas till olika förmågor, att den inte har bestämda nivåer av funktionalitet, utan att den kan bli bättre eller sämre lämpad med övning. Någon argumenterar att vi inte kommer att behöva den, koncentrationsförmågan, i alla fall när vi ändå kan googla allt, men det finns ändå ett tydligt glapp mellan flera olika företags och mitt mål oavsett vilket. Jag vill ha mer tid med min familj, men tjänsterna är designade för motsatsen. Som förälder måste jag förstå hur jag ska kunna uppnå mitt mål med min familj när den sitter fast i ett beroendebeteende.

Det kan vara våra åsikter vi betalar med. Vi serveras ensidig information, boostad av extrema åsikter via den lilla andel som engagerar sig aktivt i innehållsströmmarna, och av algoritmer som svarar på det som har angivits som måttet på popularitet, det som ska lyftas fram. Någon tjänar på att jag inte bara ser, utan helst också gillar det ena eller andra.

Reglera ansvar

Skolorna gör sitt bästa för att lära barn vad källkritik är. Många unga tycker att vi vuxna är okunniga och naiva, men det är svårt att vara källkritiskt kunnig när tekniken snabbt skapar nya möjligheter att manipulera och förvränga innehåll på oanade sätt.

Att reglera själva Internet är nog svårt, men det går att reglera företags ansvar. Även det kan få oönskade effekter – en lag som värnar om att skydda vår integritet kan stjälpa ett helt forskningsområde med potential att förbättra många människors liv om en inte tänker till, men det kan gå.

Dataskyddsförordningen (GDPR) gäller som lag i alla EU:s medlemsländer från och med den 25 maj 2018. Själv tycker jag att det är ett spännande och viktigt försök att se om det går att värna tydligare om den personliga integriteten på nätet. Det är också viktigt att regelsättarna är öppna för att uppdatera sig löpande, att inte vara rigida, utan att lära sig och justera allt eftersom.

Och för egen del vill jag bygga ett public service som inte tar någons tid i onödan, som alltid levererar ett värde för var och en och som inte samlar information om någon. Utan kommersiell drivkraft kan vi bygga teknik som jobbar för människor istället för emot dem.

TedTalk med James Williams, Ethic Desing, Stand Out of Our Lightlänk till annan webbplats


Malin Ströman
Produktchef Barn, SVTi

3 gillar detta