10 december

| Interntidning för Sveriges Television

  • Meny

Onsdagen den 14 november tog riksdagen beslut om en ny finansieringsform för public service. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Publicerad 14 november 2018 16:26 - Uppdaterad 4 december 2018 10:22

Ny public service-avgift beslutad av riksdagen

Onsdagen den 14 november tog riksdagen beslut om en ny finansieringsform för public service. Beslutet innebär att dagens radio- och tv-avgift ersätts med en individuell public service-avgift.

– Dagens beslut om en helt ny finansieringsform för public service är en historisk milstolpe. Fyra saker har varit viktiga för SVT: att en finansieringsmodell garanterar oberoendet, är långsiktig, teknikneutral och har en legitimitet hos svenska folket. Den nya public service-avgiften som införs från årsskiftet uppfyller i stort dessa villkor, säger SVT:s vd Hanna Stjärne.

SVT:s vd Hanna Stjärne. Foto: Janne Danielsson/SVT

Oberoendet stärks

Med den nya finansieringsformen kommer flera beslut som stärker oberoendet för public service, till exempel längre tillståndsperioder, åtta år istället för dagens sex år, som ska inledas i januari ett valår. På så sätt kommer inte en ny utredning och beslut hamna mitt i en valrörelse. Den första tillståndsperioden som inleds 2020 blir sex år, istället för utredningens förslag som var 10 år (sex eller tio år första tillståndsperioden är för att perioderna ska hamna rätt i fas).

De årliga anslagsvillkoren försvinner också och medel beslutas istället för hela tillståndsperioden.

– Idag kan en regering gå in och säga att public service ska få mindre pengar under en tillståndsperiod. Med den nya finansieringsformen går det inte längre i och med att det blir en lag. I så fall måste man göra en lagändring. I lagen tydliggörs att avgiften bara kan användas för att finansiera public service, säger Jocke Norberg omvärldsanalytiker på SVT Strategi.

Utöver detta har även en utredning tillsatts för att analysera om public service-företagens oberoende är tillräckligt garanterat genom nuvarande reglering eller om oberoendet kan och bör stärkas ytterligare genom ändringar i grundlag.

– Vi ser många exempel runtom i världen på ökad politisk styrning av medier. Att vi har självständiga fria medier ser vi som en självklarhet i Sverige men det är något vi aldrig kan ta för givet. Genom beslutet idag har flera förstärkningar av oberoendet införts för att skapa avstånd mellan public service och statsmakten. Men det finns ytterligare saker vi skulle vilja se för att stärka oberoendet– vi välkomnar till exempel de tankar som finns om att grundlagsskydda public service och beklagar att tillståndsperioderna inte förlängdes och blev tio år i ett första skede, säger Hanna Stjärne.

Långsiktigt hållbar

Nuvarande radio- och tv-avgift är kopplad till innehav av en traditionell tv-apparat. Allt färre hushåll har en tv-apparat och tar i stället del av tv-sändningar via andra plattformar som datorer, surfplattor och mobiler.

– Trenden är att allt färre hushåll betalar vilket innebär att det uppstått ett underskott på det konto där avgiftsmedlen förvaltas. Om nuvarande system inte ändras kommer avgiften behöva höjas årligen och allt färre tvingas betala allt mer. Det riskerar på sikt systemets legitimitet, säger Jocke Norberg.

Den nya avgiften blir istället teknikneutral. Avgiften kommer att tas in av Skatteverket som betalar ut avgiftsmedlen till ett särskilt public service-konto i Riksgälden som förvaltas av Kammarkollegiet. Medlen kommer, liksom i dag, förvaltas i ett slutet system separerat från den övriga statsbudgeten.

– Nu betalar svenska folket för värdet av public service och kopplingen till en specifik apparat upphör. Det är rimligt – idag är det ungefär 1,5 miljon svenskar som enbart tar del av SVT online en genomsnittlig vecka, alltså som inte över huvud taget tittar på traditionell tv. Utredningen har slagit fast att public service är en demokratisk kollektiv nyttighet. SVT ska se till att leverera den nyttan - till alla som bor i Sverige och till samhället och den svenska demokratin, säger Hanna Stjärne.

Jocke Norberg omvärldsanalytiker på SVT Strategi. Foto: Charlotta Lambertz

Effektivt system

Radiotjänst i Kiruna (Rikab) samlar idag in pengarna till en kostnad på 160 miljoner kronor per år, Skatteverket kommer att göra det för under 10 miljoner per år. Mellanskillnaden föreslås gå till bolagen som kan göra program för pengarna. Dessutom blir avgiften mer rättvis för ensamhushåll, lågavlönade, studenter med flera.

Avgiften blir maximalt drygt 1 300 kr per person och år. Personer med en lägre inkomst än cirka 13 600 kr/månad betalar en reducerad avgift. Personer utan förvärvsinkomst, till exempel studerande med enbart studiemedel, betalar ingen avgift. Juridiska personer, till exempel företag, behöver inte betala avgift (vilket görs idag).

– Rikab har och har haft ett eget värde. Radio- och tv-avgiften har historiskt tjänat oss väl och man har bedömt att kostnaden varit värd det extra skydd som modellen ger. Nu har balansen ändrats i och med att systemet inte är hållbart. SVT hade dock gärna sett en modell där Rikab varit kvar, säger Jocke Norberg.

Acceptans hos medborgarna

För SVT har det också varit viktigt att det ska finnas en acceptans för finansieringsformen hos medborgarna.

– Det här är den svåraste delen. Många kan nog tycka att detta blir ett smartare sätt att ta in avgiften. Men de som till exempel aktivt valt bort att ha en tv-apparat för att inte behöva betala kommer nu att tvingas in i systemet. En del av dessa kommer troligtvis vara kritiska till den nya public service-avgiften och ifrågasätta varför de ska betala. Vi måste förklara att istället för att betala för att man äger en tv-apparat så betalar man för värdet av att det finns public service i Sverige, säger Jocke Norberg.

Han fortsätter:

– I Sverige finns en bred politisk enighet om att public service är samhällsbärande och en väsentlig del av vår demokrati. Uppdraget omfattar bland annat granskning av makthavare och ett beredskapsuppdrag vid kriser. Eftersom public service anses vara av betydelse för alla bör då också alla, som har möjlighet, vara med och betala, avslutar Jocke Norberg.

Fakta nya public service-avgiften:

  • Radiotjänst samlar idag in pengarna till en kostnad på 160 miljoner kronor per år, Skatteverket kommer att göra det för under 10 miljoner per år. Mellanskillnaden föreslås gå till bolagen som kan göra program för pengarna.
  • Avgiften tas in automatiskt vilket innebär att inga fakturor kommer att krävas. I stället kommer avgiften dras via preliminärskatten och redovisas på inkomstdeklarationen.
  • Systemet införs 1 januari 2019 och redovisas första gången på inkomstdeklarationen våren 2020.
  • Avgiften blir maximalt drygt 1 300 kr per person och år. Personer med en lägre inkomst än cirka 13 600 kr/månad betalar en reducerad avgift. Personer utan förvärvsinkomst, till exempel studerande med enbart studiemedel, betalar ingen avgift. Juridiska personer, till exempel företag, behöver inte betala avgift (vilket görs idag).
  • Liksom i dag kommer avgiftsmedlen att förvaltas på ett särskilt konto i Riksgälden och hanteras utanför statens utgiftsbudget. Det innebär att riksdagen inte kan prioritera och flytta pengar från public service till exempelvis försvar eller bostadspolitik.
  • Längre tillståndsperioder, åtta år istället för dagens sex år, som ska inledas i januari ett valår. På så sätt kommer inte en ny utredning och beslut hamna mitt I en valrörelse. Men den första tillståndsperioden som inleds 2020 blir sex år för att perioderna ska hamna i rätt fas.
  • Medel beslutas för hela perioden och de årliga anslagsvillkoren försvinner.
  • Ledamöterna i Förvaltningsstiftelsen får inte längre vara aktiva riksdagsledamöter.

Charlotta Lambertz

1 gillar detta

Vipåtv

SVT:s interna nyhetstidning sedan 1991.

Webbadress: vipatv.svt.se

Twitter: @svt_vipatv

Adress: Vipåtv, SVT, KH-BVP

105 10 Stockholm

Kontakt

Redaktör: Charlotta Lambertz

E-post: vipatv@svt.se

Ansvarig utgivare: Sabina Rasiwala, kommunikationsdirektör