24 maj

| Interntidning för Sveriges Television

  • Meny

Charlotte Kalla intervjuas av SVT Sport 2018. Foto: Claudio Bresciani /TT

Publicerad 25 februari 2019 14:25 - Uppdaterad 28 mars 2019 15:38

Världens bästa sporttv-kanal går i bräschen för jämställd sportbevakning

SVT Sport, som nyligen utsågs till världens bästa sporttv-kanal, arbetar sedan tre år tillbaka för en jämställd sportbevakning. Arbetet har rönt stort internationellt intresse och har satt press på nyhetsleverantörerna att bevaka mer damidrott än tidigare.

– Vi vill vara relevanta för hela publiken, vi vill producera fler egna nyheter och berätta fler historier om idrott och då är det helt givet att sikta på en jämställd sportbevakning, säger Åsa Edlund Jönsson, sportchef på SVT.

Sportchef Åsa Edlund Jönsson.

Målet om en jämställd sportbevakning drog igång på allvar 2015. En viktig del blev att dagligen mäta utbudet i Sportnytt, Sportspegeln, på sportsajten och i sociala medier.

Alla nyhetsprogrammens huvudsändningar mäts i ett verktyg som SVT Sport tagit fram. Verktyget kopplar ihop iNews, där alla körscheman finns, med excel. De sociala kanalerna mäts manuellt på daglig basis i ett enormt excelark och sportsajten och appen mäts via ett digitalt verktyg som sporten också har tagit fram. Innehållet kategoriseras antingen som dam, herr eller ”ej kön” (könsneutralt innehåll).

– Man blir mer medveten om man gör mätningen varje dag och det har varit en viktig nyckel i genusarbetet, säger Linn Hellstrand, digital strateg på SVT Sport.

– Ja, det gör att man letar mer aktivt efter nyheter om damidrott. Herrnyheter matas vi med hela tiden från telegrambyråer och andra, men när det gäller damnyheter får vi själva leta. Så det ligger mer aktivt redaktionellt arbete bakom varje minut av damidrott, konstaterar planeringsredaktör Ola Bränholm som ligger bakom det nya mätverktyget för tv.

Stor medvetenhet på SVT Sport

Medvetenheten på sportredaktionen är hög om vikten av damidrott men redaktionen är stor och det har inte varit självklart för alla att arbeta med damnyheter.

– Men det senaste året har diskussionen på redaktionen förändrats enormt. Förut var det inte alltid så enkelt att driva de här frågorna och vi var rätt få som jobbade aktivt för en förändring – nu är det en självklarhet att jobba tillsammans med det här varje dag, tillägger Linn Hellstrand.

Målet att ha 50 procent damidrott och 50 procent herridrott i nyhetsprogrammen, på sportsajten och i de sociala kanalerna har ännu inte uppnåtts, men det har gått framåt betydligt sedan arbetet startades.

För tre år sedan producerades runt 25 procent damnyheter varje dag. När 2018 summerades hade Sportnytt och Sportspegeln 34 procent damidrott mot 62 procent herridrott, sportsajten hade drygt 40 procent damidrott och de sociala kanalerna (Facebook, Twitter och Instagram) hade i snitt 44 procent damidrott – med en helt jämställd sportbevakning, 50–50, på Instagram.

– När mätningarna började 2016 låg vi på 45 procent damidrott. Att nå 50 procent på Instagram under 2018 är vi superstolta över. Det blir så tydligt att mätningen har gjort skillnad! poängterar Linn Hellstrand.

Digitala strategen Linn Hellstrand och planeringsredaktör Ola Bränholm har varit med och drivit arbetet för en jämställd sportbevakning. Foto: Anna Thodenius

Herrtunga sporter en utmaning

En av de största utmaningarna i jämställdhetsarbetet är tillgången till bilder på damidrott. Herridrotten dominerar i det som nyhetsbyråerna bevakar och sänder ut, svenska tv-kanaler sänder betydligt mer från herrligor och dessutom spelas det många fler matcher i herrserierna jämfört med damernas motsvarighet.

– Man kan säga att det finns tre stora problemområden: fotboll, motorsport och ishockey där det mest handlar om herrar. Om man bortser från de sporterna sände vi under förra året 53 procent damidrott och 47 procent herridrott, konstaterar Ola Bränholm.

Men det är inte bara nyhetssändningarna som mäts. Varje år sänder SVT Sport runt 1500 timmar direktsänd sport och även här arbetar redaktionen aktivt för att ha ett brett utbud av både dam- och herridrott.

– All vintersport, friidrott, simning och ridsport är per automatik jämställd eftersom herrar och damer ofta tävlar på samma arenor och tv-bevakningen är lika omfattande. Men precis som på nyhetssidan är det en utmaning med fotboll, ishockey och motorsport av flera olika skäl, säger Åsa Edlund Jönsson.

Är det då överhuvudtaget möjligt att nå 50/50-bevakning?

– Ja, över tid är det absolut möjligt. Vi lyckas redan nu några veckor varje år och på vissa av våra publiceringsytor är vi redan jämställda. Sedan handlar det inte bara om sekunder i tv. Det handlar lika mycket om vilka frågor vi ställer till dom vi intervjuar, vilka nyhetsvinklar vi gör, vilka som syns och hörs i våra egna program och inte minst om vilka som fattar publicistiska beslut i vardagen.

Publiken mestadels positiv

En kvinnlig tittare tackar SVT Sport på Facebook för att de lyfter fram mer damidrott i tv-sändningarna.

Publiken har till stora delar varit positiv till satsningen på att bevaka mer damidrott och nyheter som handlar om kvinnor och idrott går bra.

– Under 2018 ökade trafiken till vår sportsajt och app med 42 procent, självklart med bra draghjälp av OS och fotbolls-VM. Men genom att bevaka damidrott på ett mer utvecklat sätt producerar vi fler egna nyheter och det lockar fler besökare digitalt, säger Åsa Edlund Jönsson.

– Sedan vi började bevaka idrotten mer jämställt har också intresset för flera svenska damligor ökat. Den senaste mätningen visar att intresset för damligorna inom fotboll, handboll, ishockey, basket och innebandy ökat med 89 procent i Sverige sedan 2015 då vi började vårt arbete. Självklart tror jag att vi bidragit till det.

Sportens genusarbete har satt press på nyhetsleverantörerna och har lett till att exempelvis nyhetsbyrån TT levererar mer damidrott än tidigare och att SNTV, som är en viktig global aktör inom sportvärlden, har gått ut och deklarerat att de vill bidra till en mer jämställd sportbevakning.

– Om inte vi och andra kanaler hade legat på och krävt att de ska leverera mer nyheter om damidrott hade de inte tagit det här steget, förklarar Ola Bränholm.

Inspirerar andra

Arbetet mot en mer jämställd sportbevakning har också haft andra positiva effekter:

– Vi har fått en massa på köpet tack vare att vi mäter innehållet i våra sändningar. Vi ser tydligt vad vi bevakar varje dag och då är det lätt att se vad vi lyfter för lite eller för mycket av. Det hade vi inte tänkt på annars. Det gör att vi vågar tänka nytt och lyfta andra idrotter eller stjärnor, säger Linn Hellstrand.

Metoden att dagligen mäta innehållet i sändningarna, som SVT Sport har arbetat fram, har dessutom inspirerat andra redaktioner på SVT. Ett exempel är Lokala Nyheter som har börjat använda samma modell för att få statistik över vilket kön intervjupersonerna har, vilka kommuner som lyfts i nyheterna etc. Även Allmän tv-divisionen har visat intresse för mätmetoden. Arbetet har också fått internationell spridning:

– När vi började berätta om vårt arbete blev finska YLE så inspirerade att dom själva skruvade sina målsättningar när det gäller dam- och herridrott. Vi har också haft möjlighet att föreläsa om vårt arbete för länder inom EBU (European Broadcasting Union) och flera andra sportredaktioner har nyfiket kontaktat mig och frågat hur vi arbetar och hur det går. Och vi märker också att övriga medieaktörer på svenska marknaden tar den här frågan allt mer på allvar, konstaterar Åsa Edlund Jönsson.

Fakta

  • SVT Sport tilldelades Spektrumpriset i år för för sitt arbete för med jämställd sportjournalistik i kategorin Årets process eller aktivitet. Läs mer härlänk till annan webbplats
  • Av totalt närmare 1 700 tv-kanaler från 116 länder utsågs SVT Sport hösten 2018 till världens bästa tv-kanal av FICTS internationella jury för att de lyfter fram idrotten med fokus på viktiga värderingar ur ett mänskligt och samhälleligt perspektiv.

Anna Thodenius

0 gillar detta

Vipåtv

SVT:s interna nyhetstidning sedan 1991.

Webbadress: vipatv.svt.se

Twitter: @svt_vipatv

Adress: Vipåtv, SVT, KH-BVP

105 10 Stockholm

Kontakt

Redaktör: Charlotta Lambertz

E-post: vipatv@svt.se

Ansvarig utgivare: Sabina Rasiwala, kommunikationsdirektör