24 juni

| Interntidning för Sveriges Television

  • Meny
Vipåtv fyller 25 år i år. Så här har Vipåtv sett ut under åren - från föregångaren Antennen uppe i vänstra hörnet och fram till dagens digitala tidning till höger.

Vipåtv fyller 25 år i år. Så här har Vipåtv sett ut under åren - från föregångaren Antennen uppe i vänstra hörnet och fram till dagens digitala tidning till höger.

Publicerad 24 oktober 2016 09:02 - Uppdaterad 3 november 2016 17:14

Vipåtv jubilerar: 25 år av nyheter och debatt - inåt och utåt

Intern men självständig. Och med en viktig biroll som extern förmedlare av händelser och tendenser inom SVT.

Detta har varit interntidningen Vipåtv:s roll i företaget sen starten 1991.

Det var den 15 augusti 1991 som det första numret av det nya företagsforumet Vi på TV distribuerades i SVT-personals postfack landet runt.

Den var inte märkvärdig, blott två ihophäftade A4:or, med bilder i dålig kvalitet och endast loggan i färg.

Första numret av Vipåtv från 1991.

Första numret av Vipåtv 1991.

Ändå var det en tydlig och medveten satsning från företagets sida. Redan på våren 1991 hade dåvarande informationsavdelningen utlyst en tävling om namnet på SVT:s nya interna informationsorgan. Förslaget "Vi på TV" kom från producenten Örjan Öberg (1930-2012). Andra namnförslag var Hänt på TV och TV-nytt.

Sammanhållande namn

Och i en omröstning bland SVT-anställda vann "Vi på TV". Vinnaren som drogs var Margareta Lindberg på dåvarande Kanal 1:s barnredaktion. ”Vi på TV uttrycker sammanhållning. Det tycker jag är hemskt viktigt”, motiverade Lindberg.

Vipåtv:s förste redaktör var Åke Magnusson, på 1960-talet ett av Aktuellts ankare och senare bl a planeringschef på SVT. Han var 1991 egentligen redan pensionerad men arbetade kvar med särskilda uppgifter för vd Sam Nilsson. Magnusson var 68 år när första numret kom ut och han skulle komma att hålla i tidningen tills han var nästan 70.

”Antennen” föregångare

Men innan vi går vidare, en liten titt på Vipåtv:s förhistoria – en återblick på interntidningshistorien i 60-årsjubilerande SVT (som ju från televisionens start 1956 fram till 1978 var en del av Sveriges Radio).

Antennen

Antennen

En decemberfredag 1957 utkom första numret av Sveriges Radios första interna tidning ”Antennen” och upplagan var 1200 ex.

Tidningen var ett initiativ av den nye radiochefen Olof Rydbeck och han skrev i första numret att meningen var att skapa ett verkligt fackorgan för radio- och televisionsfolk. Den ska bli ett forum för intern debatt och för öppet samspel mellan olika delar av vårt företag.

Turbulent skede

Antennen hade flera olika editioner med olika inofficiella namn, bl a Vecko-antennen som var ett två eller fyrsidigt blad med närmast intranätsliknande information och Månads-antennen som hade mer av magasinskaraktär. Radio-antennen var ett internt radioprogram som producerades fram till 1974.

Gunnila Röhl

Gunnila Röhl

Legendarisk redaktör för Antennen under större delen av dess historia var Gunnila Röhl (1918-2015). Sista delen av hennes långa redaktörsperiod präglades av stor osäkerhet då Antennen, efter uppdelningen 1978-79 av gamla SR i bl a SVT och Riksradion, var under utredning och nedläggningshot i fyra år.

Koncerngemensam

Först 1983 bestämdes att Antennen skulle bli kvar som en koncerngemensam personaltidning och efter Röhls pensionering samma år gjordes tidningen om helt och fick ett för tiden modernt stuk.

Antennen som hade sin redaktion ”på stan” hörde organisatoriskt till moderbolaget Sveriges Radio och med tiden ökade irritationen i programbolagen över tidningens perspektiv, ett koncernorgan som ibland upplevdes racka ner på dotterbolagen.

Två tidningar

Så i det uppdelade SR hade de olika bolagen behov av att, utöver Antennen, ge sin personal interninformation och med tiden började SVT utge ”SVT Information”, som lades ner när Vipåtv började komma ut 1991.

I början på 1990-talet hade förhållandet mellan moderbolaget Sveriges Radio och dotterbolagen, däribland SVT, försämrats. Antennen kontrollerades ytterst av koncernledningen på 7 tr i Radiohuset, vilket var en viktig orsak till att SVT behövde en egen intern tidning.

Under 1991-92 utkom Vipåtv och Antennen parallellt men 1992 beslutade riksdagen att SR-koncernen skulle upplösas och att respektive programbolag i stället skulle få var sin ägarstiftelse. Som en följd av det bestämdes att Antennen skulle läggas ner.

Jan-Olof Gurinder, tidigare informationschef på SVT hade en viktig roll i Vipåtv:s tillkomst

Jan-Olof Gurinder, tidigare informationschef på SVT hade en viktig roll i Vipåtv:s tillkomst. (foto: Marianne Earthy)

Från blad till tidning

Så när Antennen var borta ökade trycket på Vipåtv att leverera till SVT:s anställda.

På våren 1993 var varje nummer dock fortfarande blott en hög i övre vänstra hörnet ihophäftade blad, även om omfånget ökat och växlade mellan 8 och 12 sidor. Men sommaren 1993 började Vipåtv tryckas på A3-sidor som veks och sedan häftades på mitten – ett betydande kliv framåt. Vipåtv hade äntligen blivit en riktig tidning!

– Visionen var att de anställda i SVT skulle kunna läsa det senaste om sitt företag i en egen tidning och inte i Resumé, Journalisten eller Svenskan, säger Jan-Olof Gurinder som i egenskap av SVT:s informationschef 1989-2001 hade en viktig roll i Vipåtv:s tillkomst.

Gurinder var inte bara ansvarig utgivare för Vipåtv i mer än tio år utan medverkade även regelbundet med artiklar i tidningen.

Stor omgörning

Christer Mårtensson, Vipåtv:s tidigare redaktör, njuter nu pensionärsliv i Hälsingland.

Christer Mårtensson, Vipåtv:s tidigare redaktör, njuter nu pensionärsliv i Hälsingland. (foto: Kirsten Bjerknes)

På hösten 1994 togs det stora klivet mot att förverkliga visionen. Då tog Christer Mårtensson över som redaktör för Vipåtv. Han hade två redaktionella medarbetare. Samtidigt gjordes tidningens utformning om helt och Vipåtv fick en mycket mer nyhetsmässig och professionell framtoning.

– Jag kom från jobbet som redaktionssekreterare på Mittnytt i Sundsvall och mitt uppdrag var tydligt, att göra en nyhetstidning, säger Christer Mårtensson som numera lever pensionärsliv i Hälsingland.

Självständig ställning

En policy togs fram och i den markerades tydligt Vipåtv:s självständiga journalistiska uppdrag – att belysa, analysera och förklara vad som händer i företaget och i omvärlden, relaterat till public service.

– Vi hade inte i uppdrag att polemisera utan mer att ge en bredare bild. Men det skulle vara högt i tak och en öppen diskussion om det som skedde inom företaget. Där olika ståndpunkter fick plats.

Skapandet av Vipåtv var ett resultat av öppenheten i SVT, menar Christer Mårtensson.

Han säger att antingen vill man ha en sån roll, ett sånt uppdrag inom en organisation, eller också inte.

­– Jag tror att ryggmärgsreflexen från vilken företagsledning som helst är, att det vill man inte. Bättre med kommunikatörer som man har full kontroll över. Det som är så fantastiskt med SVT och public service är att man tänkte annorlunda.

Att tydligt redovisa personalens ståndpunkter i konflikter har varit en ledstjärna för tidningen genom åren.

Att tydligt redovisa personalens ståndpunkter i konflikter har varit en ledstjärna för tidningen genom åren.

Minskad redaktion

Christer ledde tidningen i 20 år, innan han sent 2013 lämnade redaktionsrummet i KH. Då hade tidningens redaktion krympt till honom själv och en medarbetare, nuvarande chefredaktören Marika Ireblad.

– Bland annat la vi tryckningen av tidningen utanför huset och genom att minska den fasta redaktionen något kunde vi också få loss mer pengar till frilansinköp, vilket var bra – inte minst för våra möjligheter att bevaka vad som hände i SVT i hela landet, säger Christer.

Efter drygt tio år med utformningen à la 1994 så fick Vipåtv en ny design år 2005, denna gång i tabloidformat.

Slut på papper

I samband med Christer Mårtenssons pensionering vid årsskiftet 2013-14 så upphörde Vipåtv som papperstidning och blev i stället en webbtidning – vipatv.svt.se

Marika Ireblad

Marika Ireblad

– En tryckt tidning har många fördelar, men en digital tidning har fler tycker jag. Webbtidningen Vipåtv publicerar nyheter varje dag, uppdaterar texterna ofta och bygger ut dem. Vi kan vara snabba med händelsenyheter och stimulera till en aktiv intern debatt, säger chefredaktör Marika Ireblad som började som reporter på Vipåtv redan 1996.

På vilket sätt har Vipåtv utvecklats sen övergången för snart tre år sedan till webbtidning?

- Mycket av innehållet i papperstidningen förde vi över till digitala Vipåtv, som nyheter, krönikor, personporträtt, notiser, nytt om namn, priser etc, men vi har bl a utökat med en omvärldskoll under fliken Utblick. Där bevakar vi vad som händer på ps-företagen i Norden och Europa, vilket är en mycket läst avdelning. Vi har också rörligt material på sajten.

- Man kan också prenumerera på rss-flödet och Vipåtv finns även på sociala medier (twitter) och för en aktiv dialog med läsarna. Vipåtv citeras också i genomsnitt varje dag i extern media.

Hur skulle du vilja beskriva Vipåtv:s uppdrag och roll idag?

- Egentligen likadan som när Vipåtv var papperstidning. Redaktionen har ett självständigt journalistiskt uppdrag och ska förklara vad som händer, sätta det i ett sammanhang och lyfta olika röster. En plattform för SVT:s ledning, medarbetare och fack.

SVT:s personal är ju Vipåtv:s primära målgrupp, vilken är din bild av vad personalen anser om Vipåtv och vad tidningen betyder för dem idag?

- Jag hoppas förstås att man tycker att tidningen är viktig och spelar en roll. Jag får ofta positiva kommentarer och det är många som hör av sig till redaktionen med tips - från hela landet – och det är både roligt och stimulerande.

- Vi vet också att Vipåtv är mycket väl läst – både internt och externt - och att vårt nyhetsbrev har exceptionellt hög läsning; 55 procent av alla SVT-medarbetare läser nyhetsbrevet varje vecka och 72 procent av de externa prenumeranterna. Det är jättehöga siffror. Som kuriosa kan dessutom nämnas att Vipåtv läses i 174 olika länder.

Är Vipåtv viktig?

- När Vipåtv blev digital 2014 beslöt företagsledningen att även lägga ut den externt på svt.se för att alla som vill ska kunna kika in bakom våra kulisser och ta del av vårt arbete, vilka interna debatter som förs, hur vi jobbar med Sverigespegling etc. Anledningen var att SVT ville vara ett öppet och transparent företag, och det skapar förstås både respekt och trovärdighet. Något som jag tror kanske är viktigare än någonsin för SVT och public service idag. Så svaret är ja.

Fakta Vipåtv:

 

Första numret av Vipåtv utkom 15 augusti 1991.

 

Vid årsskiftet 2013/2014 lades papperstidningen ner.

 

Den 7 februari 2014 startade Vipåtv som digital tidning.

 

Vipåtv:s redaktörer:

  • Åke Magnusson 1991-1993
  • Christer Mårtensson 1994-2013
  • Marika Ireblad 2014 -

Mats Carlsson-Lénart

4 gillar detta