25 juni

| Interntidning för Sveriges Television

  • Meny
Hanna Stjärne

Vd Hanna Stjärne (foto: Janne Danielsson)

Publicerad 19 maj 2017 14:23 - Uppdaterad 19 maj 2017 14:27

"Oberoendet måste säkras för kommande generationer"

Vd Hanna Stjärne träffade den 16 maj finansieringsutredningen och framförde SVT:s syn på en framtida finansiering av public service.

SVT har fyra kriterier för en framtida finansiering:

Modellen behöver vara:

  • Teknikneutral – modern och följa medieutvecklingen.
  • Långsiktigt hållbar - en överenskommelse som håller över tid.
  • Solidarisk, legitim och effektiv - den ska kunna accepteras brett av medborgarna.
  • Framförallt ska den värna – och stärka – oberoendet.

Hanna Stjärne betonade särskilt vikten av att oberoendet måste regleras, och att det inte räcker med politiska garantier.

Ni måste visa att lösningen håller långsiktigt och inte riskerar att glida över i en statsbudgetfinansiering. Om vi uppfattar att oberoendet riskeras så kommer vi inte att ställa oss bakom ert förslag, politisk enighet eller ej, sa hon i taletlänk till annan webbplats.

Senast 30 september ska utredningen lägga fram sitt förslag om framtida finansiering för public service.

 

Läs hela Hanna Stjärnes tal:

I 250 år har Sverige varit ledande när det gäller tryck- och yttrandefrihet. Det svenska demokratiska systemet har varit en förebild för resten av världen. Det ska vi vara stolta över, men vi kan aldrig ta det för givet. Det kan förändras snabbt, som vi till exempel såg i Polen under förra året.  

Samtidigt har behovet av oberoende medier sällan varit så stort som nu. Vi behöver medier som är till för alla.  Medier som i tider av hetsig retorik och desinformation står för opartiskhet och saklighet - och då är oberoendet helt avgörande.  

Nu när finansieringsmodellen för public service är uppe för diskussion vet jag att ni tittar på olika modeller som finns runtom i Europa, till exempel den danska, tyska och finska modellen.  

Det finns mycket att lära av andra. Men jag har högre förväntningar än så på er. Jag tror att Sverige kan ännu bättre, än att bara kopiera någon av de andra modellerna.  

Sverige kan skapa en modell som blir en förebild för andra. En modell som stöttar vår demokrati på allra bästa sätt, och som har oberoendet och avståndet till staten som ledstjärna.

Att journalistiken står oberoende i förhållande till politiken är själva grunden för public service i Sverige. Och jag tror att vi kan hitta en modell som inte bara värnar oberoendet lika bra som i dag – utan en som är ännu bättre.

Hur kan man göra det? Ja, då måste vi börja med att titta på hur oberoendet är uppbyggt. Det vilar på tre stöttepelare:  

  1. Den första stöttepelaren ligger i organisationen, i själva institutionen. Public service ligger i särskilt organiserade bolag med särskilda uppdrag och skyldigheter. Här ingår hur ägandet ser ut och hur utnämningarna till nyckelpositioner sker.
  2. Den andra stöttepelaren ligger i regleringen. Uppdraget regleras i ett sändningstillstånd som är giltigt för ett antal år och som inte går att ändra utan bolagens medgivande. Radio och tv-lagen begränsar dessutom vad regeringen FÅR reglera i ett sändningstillstånd. Även granskningen av public service måste vara avgränsad och reglerad, för att inte öppna för politisk styrning bakvägen.
  3. Den tredje stöttepelaren är finansieringen – och det är den som vi har fokus på i dag.

Institutionen, regleringen och finansieringen är beroende av varandra. Ändrar man någonstans kan det få konsekvenser i andra delar av systemet. Man måste veta noga vad man gör. Och man måste stärka stöttepelarna.

Det är ingen slump att i princip alla public service-företag som har en stark ställning hos medborgarna, är finansierade med just tv-avgifter. Historien visar att finanseringen av public service måste skötas med en särskild lösning. Den får absolut inte gå via statsbudgeten. Då knyts journalistik och politik samman.  

Från SVT har vi satt upp fyra kriterier för en framtida finansieringsmodell. 

Modellen behöver vara: 

  • Teknikneutral – modern och följa medieutvecklingen
  • Långsiktigt hållbar - en överenskommelse som håller även den dag när ni inte är aktiva i politiken
  • Solidarisk, legitim och effektiv - den ska kunna accepteras brett av medborgarna.
  •  Men framförallt ska den värna – och stärka – oberoendet.   

När ni utformar en modell måste ni ta vår oro för oberoendet på mycket stort allvar. Ni får inte öppna nya kryphål. Ni måste värna – och stärka – oberoendet.  

Det diskuteras olika modeller för finansieringen just nu.

Den apparatkopplade modellen har historiskt sett varit en bra garant för public services oberoende. Ett sätt att säkra finansieringen av public service framåt är att modernisera dagens tv-avgift genom att koppla den även till internet. Det var så dagens system var tänkt att fungera. 

Om ni väljer att gå på en modell där alla betalar finns det ett givet grundargument: Vi tjänar alla som medborgare på att public service finns.   

Men även här finns det olika vägval:  

  • Man kan välja att basera systemet på hushåll eller individ.
  • Man kan välja att slå ihop insamlingen med den som gäller för skattesystemet eller ha en separat, självständig uppbörd.  

När det gäller uppbörden så är det viktigt med en separat självständig insamling. Det är en extra buffert mot den som vill ta kontroll över public service och den ger en starkare direktkoppling mellan medborgarna och public service-bolagen.  

Radiotjänst är en sådan oberoendebuffert i dag. Radiotjänst har också hundratusentals direktkontakter med licensbetalarna varje år. Det är en stark orsak till att de allra flesta vet att radio- och tv-avgiften går till SVT, Sveriges Radio och Utbildningsradion – till program och tjänster för alla i Sverige.   

Sedan förra utredningen gjordes 2012 har det dessutom skett flera förändringar, som talar för att Radiotjänst skulle sköta också en obligatorisk avgift. Radiotjänst kan sköta uppbörden billigare än vad som bedömdes 2012. Teknikutvecklingen har gått framåt. Skillnaden i pris har krympt mellan att ha kvar en oberoendebuffert i form av Radiotjänst – eller en betydligt närmare koppling till staten via skattsedeln. Idag finns det också ett lägenhetsregister som skulle göra det lättare att starta ett hushållssystem. Dessutom har Tyskland provat en sådan modell, med mycket goda erfarenheter – och flera länder ser ut att vara på väg mot liknande system. Däremot har inget land valt att följa efter det finska exemplet.

Finansieringen måste vara utanför statsbudgeten och här behöver vi bättre förstå vilka risker som finns om public service till exempel hamnar på budgetens inkomstsida, om public service knyts närmare staten. Hur tar man bort risken att en specialdestinerad skatt eller avgift på sikt blir en del av den allmänna skatten? Vad finns det för möjligheter att reglera hur modellen i sig kan ändras? Går det att fördröja, försvåra eller stoppa?   

Det finns många saker som skulle kunna värna – och stärka - oberoendet. Den första aspekten är uppbörden. Den andra aspekten är hur pengarna tilldelas public service-bolagen. Även här är det centralt att hålla public service utanför statens budget.  

Man måste också säkra stabiliteten i ekonomin. Förra utredningen föreslog fleråriga medelstilldelningar och det är i grunden en bra ide.  

Medlen måste också användas enbart för vår verksamhet. Allt annat öppnar ett gigantiskt hål i oberoendemuren, eftersom regeringen då på ett helt annat sätt kan kora vinnare och förlorare bland medierna. Då flyttar statsbudgeten och politiken in i public service.  

Nivån behöver vara tillräcklig för att utföra uppdraget över tid utan att vi behöver gå tillbaka till regeringen för att be om pengar för enskilda projekt. Medlen bör inte heller öronmärkas för specifika satsningar, det skulle i praktiken vara en politisk styrning av journalistiken.   

Dessutom finns det åtgärder som kan stärka de andra stöttepelarna – institutionen och regleringen – så att oberoendet bli starkare: 

Till exempel skulle man kunna grundlagsskydda public service eller, när det gäller organisationen, säkra hur utnämningarna går till.  

Som ni ser har vi en lång rad förslag kring hur oberoendet kan stärkas som vi gärna utvecklar – men det tar mer än tio minuter.   

För oss är oberoendet det allra viktigaste. Om vi ska acceptera ert kommande förslag så måste ni visa oss hur det som helhet värnar - och stärker - oberoendet. Ni måste visa att lösningen håller långsiktigt och inte riskerar att glida över i en statsbudgetfinansiering. 

Om vi uppfattar att oberoendet riskeras så kommer vi inte att ställa oss bakom ert förslag, politisk enighet eller ej.  

I det ligger att det måste vara en modell som inte bara bygger på att ni i det här rummet är överens.  Här är inte politiska garantier tillräckliga: Det krävs en reglering som säkrar oberoendet. Ni kan, och måste, skapa en oberoendekonstruktion som håller över tid.  

Och i samband med det. Det finns en utmaning i att ni arbetar med en utredning i två steg. Ni har en snabb process för finansieringen, men den måste säkras med oberoendefrågorna redan från början så att de inte skjuts upp till nästa steg. Oberoendet är en förutsättning för finansieringen. 

Det är ett tungt ansvar ni har. Mediernas oberoende eller beroende påverkar själva förutsättningarna för demokratin. Så är det inte med sjukvården, skolan eller äldreomsorgen. Ingen diktator har börjat med att ta kontroll över förskolorna eller kollektivtrafiken. Det är medierna man går efter, man gör det direkt, och man börjar med public service.   

Ert ansvar är att hitta en finansieringsform som inte bara NI är överens om, utan som kommer att hålla länge och som stärker oberoendet. Ni måste hitta ett sätt att låsa fast beslutet, en reglering som håller över tid. Det är ett ansvar som ni har – för kommande generationer och för den unika svenska demokratin. 

Marika Ireblad

4 gillar detta