25 juni

| Interntidning för Sveriges Television

  • Meny
Eva Beckman
Sista ordet
Eva Beckman, Programbeställare Kultur m m

Publicerad 12 maj 2017 07:00 - Uppdaterad 16 maj 2017 15:35

Utbrottet gjorde oss alla nyfikna på Tegnér

Häromdagen blev jag stoppad av en äldre herre när jag genade över Mariatorget. Han ville invända mot ett av svaren jag givit som domare i frågeprogrammet Kontrapunkt.

- Det vet väl varenda människa, att stycket skrevs 1792. Är ni helt obildad?

Personligen har jag aldrig varit så upptagen av bildning av det där slaget. Jag har alltid retat mig på äldre tiders bildningsivrare som jobbade med en fast idé om vilka verk man borde tillägna sig under ett liv.

I själva verket vore kulturen en bättre plats om det fanns färre måsten.

Varje människa måste hitta sina egna måsten, det är ju det alltsammans går ut på.

Ge publiken kunskap

Ändå är min uppfattning att SVT ska ägna sig mer åt just bildande kulturprogram som ger publiken kunskap.

När folkbildningstanken föddes för över hundra år sedan syftade den till att göra kunskap och bildning tillgänglig för alla på ett demokratiskt och jämlikt sätt. En viktig uppgift också för public service i dag.

Men hur gör man egentligen folkbildande tv på nya och spännande sätt?

Min svenskalärare

Jag har tänkt mycket på min gamla svensklärare den senaste tiden. Till det yttre var hon inte särskilt uppseendeväckande. Jag minns mest ett kruspermanentat burr som slokade lite håglöst runt ett magert ansikte.

Det jag aldrig glömmer är att hon hatade skalden Esaias Tegnér (1782-1846) så till den grad att hon helt enkelt hoppade över honom när vi tröskade oss igenom den svenska litteraturhistorien.

När vi protesterade fick hon ett kolossalt utbrott och började recitera dikten Det Eviga med löjlig röst, för att riktigt övertyga oss om vilken sällsynt usel författare han var.

Behöver jag säga att Esaias Tegnér, för samtliga i det där klassrummet, plötsligt blev spännande som värsta porren?

Inget trist och ljummet

Kanske var det där mitt litteraturintresse vaknade på allvar.

Jag fattade ju att läsning inte var någonting trist och ljummet. Det var hetta, lidelse, passion. En kärleksrelation på liv och död.

Om vi, som gör kultur-tv, visar ännu mer av den passionen ska det nog gå vägen.

Behöver jag säga att Esaias Tegnér, för samtliga i det där klassrummet, plötsligt blev spännande som värsta porren?

26 gillar detta