23 oktober

| Interntidning för Sveriges Television

  • Meny
Emily Muthén, Bodil Appelquist och Olle Wästberg på Funkdagen.

Emily Muthén, Bodil Appelquist och Olle Wästberg på PSFunkdagen. (foto: Per Westergård)

Publicerad 6 oktober 2017 10:00 - Uppdaterad 10 oktober 2017 12:19

Valet 2018 i fokus på PSFunkdagen

Nästa års val var huvudtemat när public service-bolagen och funktionshinderrörelsen möttes under den årligt återkommande PSFunkdagen.

Några nyheter under dagen var att SVT lovade att inkludera frågor om funktionsvariation i den kommande valkompassen, vara mer öppen när det gäller val av nyhetsvinklar samt granska den ökande intoleransen i samhället mer aktivt.

PSFunk-logotype

PSFunkdagen har arrangerats under många år. Syftet är att skapa ett gemensamt kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan public service-bolagen och funktionshinderrörelsen.

Men även att ge alla parter möjlighet att komma med förslag, visa ilska och ge förklaringar om varför bevakningen av frågor relevanta för personer med funktionshinder ser ut som den gör.

I år var temat valet 2018. Under en eftermiddag fick deltagarna lyssna på representanter från flera olika intresseföreningar, höra om hur public service-bolagen tänker hantera dessa frågor samt ta del av en diskussion där de tre högsta cheferna för ps-bolagen deltog.

Rätt och fel ord

Emily Muntén och Bodil Appelqvist.

Emily Muntén, förbundssamordnare på organisationen Grunden, och moderator Bodil Appelquist. (foto: Per Westergård)

Som alltid i dessa sammanhang kan frågan om vilka ord som ska användas ställa till med bekymmer. Något som Bodil Appelquist, dagens moderator, fick uppleva redan när hon presenterade dagens första talare.

– Emily Muntén du är förbundssamordnare på organisationen Grunden, en engagerad debattör och aktivist men är samtidigt själv en person med en utvecklingsstörning.

Svaret från Emily kom blixtsnabbt.

- Det heter inte utvecklingsstörning. Det heter intellektuell funktionsnedsättning.

Hon fortsatte med att även det är en felaktig benämning.

– Om allt i samhället hade varit anpassat till alla olika individer skulle det inte finnas några funktionshindrade. Jag brukar säga att de som inte har något hinder snarare är invecklingsstörda, för det är de som vecklar in allting i lagar och paragrafer!

Svårt göra aktivt politiskt val

Amanda Lindblad

Amanda Lindblad, förbundsordförande i Förbundet Sveriges dövblinda, och en dövblindtolk. (foto: Per Westergård)

Amanda Lindblad, som är förbundsordförande i Förbundet Sveriges dövblinda, hade ett tydligt fokus på vad public service-bolagen kan och bör göra.

– Idag är det väldigt få personer med funktionsnedsättning som kan göra ett aktivt politiskt val eftersom valbevakningen inte är tillgänglig för dem. Därför måste det vara självklart för SVT att direkttexta och syn- och teckenspråkstolka alla valprogram.

Hon menade även att SVT i högre grad ska visa att personer med en funktionsnedsättning kan vara en resurs och inte alltid tilldelas rollen som offer.

Aktivt bevaka i valrörelsen

Olle Wästberg (foto: Per Westergård)

Olle Wästberg, ledamot i public service-kommittén.(foto: Per Westergård)

Olle Wästberg, som är en av medlemmarna i den statliga public service-kommittén, gav henne sitt stöd.

– Public service är viktigt. Inte minst eftersom deras nyhetsvärdering senare kommer att prägla vad andra medier tar upp. Därför är det centralt att de ser funktionshinder som en del av politiken, och som något som aktivt ska bevakas i valrörelsen. Men det krävs även en rad praktiska åtgärder, till exempel textning och tolkning, för att människor med funktionsnedsättning inte ska fastna på demokratins bakgård.

Att det blir så, lovade han att granska i egenskap av ledamot i public service-kommittén.

På en rak fråga till Olle Wästberg om han tycker att public service-bolagen klarar av att ge de funktionsnedsatta den plats de bör ha svarade han:

– Generellt tycker jag inte att de klarar att leva upp till sina skyldigheter.

SVT:s valplanering

Eva Landahl

SVT:s valgeneral Eva Landahl (foto: Per Westergård)

Under dagen fick Eva Landahl från SVT, Ella-Kari Höjeberg från SR och Marie Nyberg från UR tillfälle att berätta om hur deras företags valplanering ser ut inför valet.

Enligt Eva Landahl, som är SVT:s valgeneral för fjärde gången, blir det alltmer komplext att planera ett val med tanke på att hur många olika plattformar de ska arbeta mot.

– Det viktigaste för oss är att vi ger en valinformation som engagerar och informerar människor, och att de får en bra grund att stå på inför sitt beslut om vem de ska rösta på.

När det gällde den mer exakta planeringen ville hon inte berätta så mycket, men lovade att frågor som rör funktionshinder inte ska glömmas bort.

– Ett besked kan jag ge. Det är att den valkompass många använder för att hitta sitt parti under nästa år kommer att innehålla frågor som är viktiga för funktionshindrade och där partierna har olika uppfattningar.

Nyhetsinslag

Magnus Gustafsson och Lars Ohly.

Magnus Gustafsson, Afasiförbundet, diskuterar med Lars Ohly, ordförande för paraplyorganisationen Funktionsrätt Sverige. (foto: Per Westergård)

Eva Landahl lyfte även fram att SVT under året gjort mängder av nyhetsinslag om bland annat LSS och om gode män som missbrukar sin ställning.

Hon berättade även att det finns planer på ett projekt liknande fjolårets satsning ”Fika med SVT”, men den här gången med namnet ”Valfika med SVT”

– Självklart ska vi också vara bäst på oberoende och saklig journalistik. Vi kommer därför att vara transparenta med vår metod, och om varför vi väljer att vinkla nyheter på ett visst sätt.

Paneldebatt med de tre ps-cheferna.

Paneldebatt med de tre ps-cheferna. (foto: Per Westergård)

Även de tre cheferna för SVT, SR och UR ställdes till svar för vad deras respektive bolag gör och inte gör. Men de fick även möjlighet att berätta om vad de vill. Men inte oemotsagda, på plats fanns Lars Ohly, ordförande för paraplyorganisationen Funktionsrätt Sverige och Maria Johansson från organisationen Lika Unika.

De tre cheferna varvade resonemang om att det finns mycket kvar att göra med berättelser om vad som faktiskt händer.

Fördubblar syntolkningen

– Vi har fördubblat syntolkningen från 2016 till 2017 och vi jobbar med att förbättra textningen av program, sa Hanna Stjärne och berättade att de som jobbar med tillgänglighetstjänster är den grupp på SVT som ökat mest över de senaste åren.

Hon valde även att lyfta en fråga som bekymrar henne.

– Jag har en känsla av att intoleranta röster får en allt större plats i samhällsdebatten. Det är något vi måste granska mer ingående, inte minst eftersom det är ett av public services grunduppdrag.


Vad vill ni att SVT ska göra för att för att era frågor ska bli synligare under valrörelsen?

Magnus Gustafsson

Magnus Gustafsson

Magnus Gustafsson, Afasiförbundet:

– Det råder en välviljans tyranni när partier talar om funktionsnedsattas rättigheter.

Här måste SVT bli tuffare och verkligen gå in och syna vad olika förslag betyder och vilka konsekvenser de leder till.

Men rent allmänt måste SVT även bli bättre på att lyfta frågor som rör våra villkor.

 

Mickan Lüning

Mickan Lüning

Mickan Lüning, Svenska Downföreningen:

– Jag skulle önska att SVT blev bättre på att låta personer med någon form av funktionsnedsättning få medverka i andra sammanhang än där de ska uttala sig om sin egen situation.

Men det gäller att tänka till om hur man ska göra. För personer med Down syndrom är direktsändningar inte lämpliga. Även om de kan svara bra på frågor behöver de ofta lite tid på sig. De behöver även få skillnaden mellan partierna beskrivet på ett mer lättbegripligt sätt.


Malin Grände

Malin Grände

Malin Grände. Riksförbundet för sällsynta diagnoser:

– Tillgänglighet i valrörelsen är en demokratisk grundpelare. Det handlar både om att man ska kunna rösta och att man ska få tillgång till den information man behöver för att veta vilket parti som bäst motsvara deras åsikter. I det senare faller har SVT en avgörande roll.

SVT måste även bredda sitt nätverk för att vi ska blir bättre representerade. Och hur svårt kan det vara att hitta lämpliga personer med tanke på att 20 procent av befolkningen har någon form av funktionsnedsättning.

Per Westergård

6 gillar detta

Prenumerera


Prenumerera på Vipåtv:s nyhetsbrev här:
Namn
E-postadress